Om Värmesystem
Olika system
Det finns flera sätt att värma upp ett hus. Ett direktdrivet uppvärmningssytem eller ett vattenburet system har ofta radiatorer (element) och / eller värmeslinga i golvet (golvvärme). Ett luftburet system har t.ex. en luftvärmepump som huvudsakliga värmekälla. Nedan finner du de vanligaste uppvärmningsmetoderna för villor och radhus samt en kortfattad beskrivning över deras funktion.
Distributionssystem
Med distributionssystem avser man det system som används för att transportera värmen dit man vill ha den. Det finns tre typer av distributionssystem.
1.Direkverkande elvärme (radiatorer (element) golvvärme)
2.Vattenburet system (radiatorer (element) golvvärme)
3.Luftburet system (tilluft, fläktkonvektorer)
Med direktverkande elvärme menas att man har el-radiatorer, oljefyllda el-radiatorer, golvvärme. Detta kräver ingen rördragning och heller ingen värmekälla. Elementen drivs direkt från elnätet. Detta är ofta ett mycket ineffektivt och dyrbart sätt att värma huset. Genom att man inte har ett vattenburet eller luftburet är man låst till att använda el som energikälla. Elen har oftast idag ett högre pris än motsvarande bränslen som ved, pellets och olja. Man kan ha kompletterade värmekällor som t.ex. vedspis, braskamin och / eller luftvärmepump.
Ett vattenburet system innebär att du har vatten som cirkulerar genom elementen via ett rörsystem som är kopplat till en cirkulationspump som pumpar runt varmt vatten till radiatorerna som placeras på lämpliga ställen i rummen vanligtvis under fönster för att förhindra kallras. Ett vattenburet system innebär att man inte är beroende av vilken värmekälla man användersig av. Detta gör att man inte blir låst till att använda el till uppvärmning utan kan använda sig av ett flertal olika drivmedel såsom el, olja, ved, bergvärme, luftvatten, pellets, sjövärme, jordvärme, fjärrvärme, havre m.fl.
Golvvärme är en annan typ av distributionssystem som använder golvytan som radiator. I golvet läggs rörslingor som kopplas till värmekällan. Dessa kan både vara direktdrivna eller vattenburna. Golvet värms till ca 25 grader C. En av fördelarna med golvvärme är att eftersom golvet har en stor yta blir temperaturfördelningen i rummet jämnare och man kan sänka inomhustemperaturen.
Ett luftburet system fungerar genom att man värmer upp tilluften till huset. För att kunna ha ett luftburet system krävs att man har eller installerar ett så kallat från- och tilluftsventilationssystem (FT-system). I de hus med FT-system är det vanligt att man har en värmeväxlare kopplad till ventilationssystemet. Detta medför att man tar tillvara värmen i luften som sugs ut ur huset. Ett annat sätt att värma tilluften är att installera så kallade fläktkonvektorer. Fläktkonvektorn tar in utomhusluft och värmer denna innan den blåses in i huset. Uppvärmningen sker oftast med värmepump eller ett elvärmeaggregat. Ett luftburet system dimensioneras oftast inte så att det skall täcka hela husets värmebehov. Därför behövs kanske några kompletterande radiatorer eller en braskamin.
Nedan ges en kort beskrivning av de uppvärmningssystem som Energipojkarna AB tillhandahåller samt fjärrvärme, då frågor angående detta system ofta uppkommer. Inledningsvis beskrivs en värmeväxlares funktion samt förhållandet mellan värmeväxlare, köldmedel och kompressor.
Värmekällan kan vara jord, berg, vatten , luft m.m. En slang fylld med köldbärarvätska (vatten och frostskyddsmedel) ”hämtar” värmen genom att vätsketemperaturen höjs ett par grader av den omkringliggande berggrunden eller jorden. Köldbärarvätskan leds in i värmepumpen till en värmeväxlare, som kallas förångare. Där avger den värmen till ett inre system, som också passerar förångaren. Detta system innehåller ett köldmedium, som är i vätskeform när det går in i förångaren. Köldmediet har den unika egenskapen att det kokar vid mycket låg temperatur. Det sker i förångaren och köldmediet förångas och övergår i gasform. Detta sker vid lågt tryck och låg temperatur, t.ex. -5 grader C.
I och med kokningen förångas köldmediet och övergår i gasformoch går vidare till kompressorn. I kompressorn komprimeras gasen till högt tryck och hög temperatur. Den heta gasen förs in i nästa värmeväxlare (kondensorn). Där möter den heta gasen avkylt returvatten från radiatorer eller varmvattenberedare och värmer upp det. Den heta gasen avkyls när den avger värmen till radiatorvattnet och kondenserar och övergår åter till vätska. Det uppvärmda vattnet för radiatorer eller varmvattenberedare transporterar ut värmen till respektive enheter. Vätskan har fortfarande ett högt tryck och måste därför passera en stryp / expansionsventil för att sänka trycket och temperaturen innan det på nytt kan gå in i förångaren och ett nytt varv i processen börjar.
Luft/luftvärmepumpen består av två delar, en utomhusdel som hämtar sin energi ur utomhusluften. I utomhusdelen sitter en fläkt som blåser stora mängder luft genom en s.k. förångare där köldmediet hettas upp och överförs till inomhusdelen. Det upphettade köldmediet kyls sedan av i innerdelens kondensor och innerdelen avger då värme. Styrningen av förångning och kondensering är en relativt komplicerad process och inte alla tillverkare har lika effektiva värmepumpar. Speciellt inte när utetemperaturen blir låg. För att förångning/kondensering skall fungera så bra som möjligt styrs i de allra flesta luft/luftvärmepumpar både fläktarnas och kompressorns varvtal. Allt för att uppnå ett så optimalt förhållande som möjligt för värmepumpen.
Till skillnad från luft/luftvärmepumpen kopplas luft/vattenvärmepumpen normalt ihop med det befintliga vattenburna systemet och värmer på så sätt både huset (antingen via radiatorer, golvvärme eller fläktradiatorer) och tappvarmvattnet. De kan, givet att verkningsgraden är likvärdig, därför ge en större besparing än luft/luftvärmepumpen om man sedan tidigare har ett vattenburet system.
Frånluftsvärmepumpen återvinner värmen från den luft som lämnar huset. För att den ska fungera krävs det att huset har ett ventilationssystem och dessa installeras främst i samband med nybyggnation. Energin i den redan uppvärmda luften tas tillvara för värmning av tappvarmvatten, men kan också användas för uppvärmning av både huset och tappvarmvatten.
Bergvärme (BV)
Bergvärme är en miljövänlig och stabil energikälla. Genom att borra ett hål (50-200m) i marken kan lagrad solenergi tas upp till ytan och sedan förstärkas med en bergvärmepump. Bergvärme är en relativt dyr investering, men eftersom energikostnaderna sänks avsevärt lönar det sig i regel alltid att installera bergvärme. För att kunna använda bergvärmen till uppvärmning av huset krävs det vattenburna element (radiatorer) samt el, eftersom bergvärmepumpen måste ha el för att fungera.
Fjärrvärme (FV)
I stället för att ha en egen panna levereras värmen från en central värmeanläggning. Från värmeanläggningen pumpas varmvatten ut i fjärrvärmenätet. I kundens fjärrvärmecentral finns två värmeväxlare där värmen överförs till husets två värmesystem – varmvatten till elementen och till kranarna. En mindre variant av detta system kan vara en samfällighet som har en gemensam panna, t.ex. bergvärme.
© Energipojkarna AB
